underfeetlikeours

Idag har Stefan gjort min vägg fin, eller egentligen jag men jag är inte så händig med hammare och spik så det skötte han. Åtta fina svartramade tavlor med djurmotiv på min fula vägg är bäst.

Jag har än en gång spunkat på folk som inte gör som de sagt. Här sitter jag och väntar men inte dyker personen upp. Nej. Så gör man inte. Förlåt-smset kommer väl imorgon som vanligt. Dubbelsuck.

Jag har panik över skolan. Lovet är slut. Pluggat har jag inte gjort av en betydelsefull mängd. Prov i ekologi, prov i matte D, Nationellt prov som betyder att jag ska hålla ett tal som jag precis knåpade ihop och tanken är väl att jag ska kunna det också. Oförståeliga kemiuppgifter ska (inte-)göras, engelska ska läras in. Som sagt. Panik.

Sara har pratat lyckligt och därmed skrapat lite på min tidigare obefläckade själ. Men det ska lösas. Punkt slut exclamation point. Det ska gå. Det har sara och jag bestämt. Så det så.

Vi har pratat cravings och jag kom fram till att jag vill ha stor fet jävla kram av dig. Det ska också funka.

Allt ska funka och även paniken ska upphöra och min suddigt (o)befläckade själ ska förbli eller återbli obefläckad.

Save a place for me!

Förresten är Tracy Chapman en kvinna för alla er som också trodde att det var en grupp på två gubbar. Nej okejdå, det var bara jag.