35 minuter kvar!

35 minuter kvar av mitt facebook-förbud...men inte för att jag väntat och längtat och dreglat eller så.
i min fönsterkarm står en hel låda full med socker i form av karameller. vem som helst som känner för karies kan få! jag bjuder! det var iaf riiiktigt skoj att få göra det man ser dem göra i gränna.
idag var jag, jesper och jonas ute på äventyr. jag fick åka kundvagn inne på bauhaus. det roliga är att typ ingen tittade konstigt. vi konstaterade att jag måste se ut som en bebis? och jonas som är 25 ser ut som min pappa?
man ska vara barn så länge man kan!
nu blir det mat. sen blir det faaaaaaaacebooook! sen blir det min mail som jag inte heller fått kolla. saknat mina en-minuts-video-r med john c. maxwell!
pusshaj leverpastaj!

Malmö goes Gränna! Resan utan Facebook fo...

Malmö goes Gränna! Resan utan Facebook fortsätter. Senast jag inte hängde på Facebook på jobbet...aldrig! Men jojo! Just nu befinner jag mig på ett karamellkokeri i Limhamn iklädd förkläde och handskar! Philips morbror äger tydligen stället. Malmö goes Gränna-stile! Första uppdraget: göra blåa gräddkolakarameller! Logiskt!? Pusshaj


Slipknot versus Justin Bieber!


Slipknot versus Justin Bieber- Psychosocial Baby
slipknot till biebers låt funkade faktiskt! ännu bättre om bieber inte varit med alls.
bara jag som tyckte den var skön?!


Mobilblogg: no facebook! hallå hallå testi...

Mobilblogg: no facebook! hallå hallå testing testing på dig din lilla festing! Tänkte testa och se om jag kan blogga från min fån. För att inlägget inte ska vara helt meningslöst så kan jag ju berätta att jag har antagit utmaningen att hålla mig borta från Facebook i 48 timmar. Så er facebooksida kommer vara lite tommare fram till 20.00 på torsdag. Alla vet att jag älskar Facebook så det här kommer bli svårt. Som straff om jag inte klarar det ska jag bjuda Zazza och emma på middag. Vet inte om det är ett straff egentligen? Men nej, here we go! Fingrarna i styr!


Man ska inte "äga" något man inte har råd att förlora.

i en grupp människor på en fest för någon månad sen startades sjukt skumma samtal. jag hoppade ganska snabbt vidare till några andra för lite mer muntra och lite mindre privata samtalsämnen. bland annat diskuterades mens och hur man lättast kommer över en människa. mens tänker jag inte ens gå in på men det där med hur man lättast kommer över en människa är väl ganska intressant egentligen. vår kära vän björn fick frågan och blev bombaderad med förvånade miner och frågor efter sitt svar som han inte riktigt kunde förklara i sitt något toxikerade tillstånd. jag berättade för honom någon dag senare vad mitt svar hade varit och frågade om jag hade förstått honom rätt. det hade jag så nu kan jag ju berätta det för er som inte förstod vad han egentligen menade.

the first cut is the deepest får man ofta som tröstreplik. men jag tror aldrig man vänjer sig vid att bli dumpad?
jag vill aldrig vara med om det jag var med om igen. jag vill aldrig känna att jag bara kan lägga mig ner och dö. att mitt liv inte längre har någon mening. jag vill aldrig igen sluta andas. jag vill aldrig igen känna paniken inombords över att inte andas men samtidigt inte kunna. 

jag tror aldrig man vänjer sig vid att bli dumpad? så hur ska man undvika att the second cut blir lika djupt?
JO, man måste hitta det positiva. "ur all skit kommer något bra". man måste lära sig något av första gången som man kan ta med sig in i nästa förhållande och eventuellt nästa slut. man kan alltid lära sig något i svåra situationer.

men vad man kan lära sig, vad man ser för positivt och vad man väljer att ta med sig är individuellt. det kan jag inte skriva. det beror på dig, hur du tänker och agerar. vem du vill vara.

men något vi alla kan tänka på är:
att man inte ska hänga upp hela sitt liv på en person. då går hela livet inte heller under om man förlorar den.
man ska fortfarande vara just två personer i ett förhållande. då har man kvar sig själv om det skulle ta slut.
som kloka björn skrev till mig: även om man kanske är ett par så finns alltid jag:et kvar! Man får inte glömma bort sig själv och att ifall något skulle besvika en så finns det en hel värld där ute! Man ska inte "äga" något man inte har råd att förlora.

John C.Maxwell och jag varje dag!

my new thing är att lyssna på jävligt kloka människor. läsa kloka citat. lyssna på ännu mer kloka människor.
ni kan faktiskt få ett mail varje dag med en liten video (ny video varje dag såklart!), bara en minut lång, med enbart kloka ord från en man vid namn John C.Maxwell. En man som nått success.

- Those who Quit, never Succeed.

du borde trycka på länken!
www.JohnMaxwellTeam.com/Perseverance


fredagsminnen!

idag kom det fram massa saker som hände i fredags som jag inte tänkt på, haha.
har inte tänkt på synen de andra måste haft när jag kommer in på interpool med cowboyhatt på huvudet tillsammans med okänd kille som råkade känna halva sällskapet som väntade.
har inte heller tänkt på hur jag, li och backan satt vid ett bord på fagans och där var ett par vid ett annat bord som stirrade och pekade på mig heeeeela tiden. vi tittade tillbaka men de bara fortsatte. då bestämde jag mig visst plötsligt för att gå bort och sätta mig vid deras bord.

- hej! varför tittar ni på mig hela tiden??
- ehm, vi tittar inte på dig. vi tittar på honom bakom dig med slingor.
- ehm, okej. men då ska ni få fortsätta med det.

sjukt kul, skulle kunna varit pinsamt men här skäms vi inte! förövrigt fanns det ingen bakom mig med slingor.

Life is to short to be negative!


I´m driving the scene forward, i´m a chauffeur. It´s open so come, we all enter tired of being in the back.


det är mycket jag inte vet..
men vad jag vet är att jag inte längre kan tänka mig att känna mig som korven i en fransk hotdog. min tid tillsammans med vinterjackan är över och jag älskar det.

våren, hejsla hoppsla!

night out

ojojoj, vilken död fisk jag är idag! riktigt najs kväll igår där jag som vanligt var lite överallt och ingenstans. mix and match av planer. förfest hos min syster med en massa nya ansikten. drog på mig en cowboyhatt och blev ledd till interpool där fina flickor och pojkar väntade vid biljardbordet. jag försökte mig inte ens på att spela. en liten stund senare lämnade sällskapet stället och jag hamnade på fagans. PERFEKT med cowboyhatten. standardfrasen från folket där blev "var har du hästen?". hälsningsfras jag inte får så ofta.

idag har jag blivit senil som jag vet inte vad. sedan innan brukar jag "tända" lampor jag redan tänt. "släcka" lampor jag redan släckt. men nu har jag börjat "ta av mig" hörlurar som jag inte satt på mig. vet inte vart detta är påväg!


caroline goes SOC!

visste ni att det finns träningstrosor? det visste inte jag men fuck me sideways vad sköna de är! om de inte hade kostat 129 kr styck hade jag köpt upp lagret! eller nja, kanske inte. men köp ett par vettja!
köpte ju även träningsbyxor och sportbehå av samma märke vilket bara var en skillad slump jag märkte när jag kom hem.
men jag förstår inte det här med fukttransport. kändes ju mest som att all svetten samlades innanför kläderna. kissat-på-mig-känsla. men är antagligen bara jag som svettas onormalt mycket och som bara inte hajar grejen. men svett är nice. byxorna ser ut som skapade för en giraff på bilden!


för x antal år sedan när jag tränade fotboll tränade jag alltid i pösiga långbyxor. var så himla osäker på mig själv och ville inte visa mina ben. sen gick jag över till lösa shorts. nu tog jag på mig mina tajta träningsbyxor och gick ut till rullbanden där jag hade flera män bakom mig. hur naken känner man sig inte egentligen? ba *jag ställer mig här så du kan kolla in min rumpa, är det okej?*. det sköna är att jag inte bryr mig! gick till och med till bussen på värnhemstorget i träningskläderna.
men för de som är som jag var måste det vara lite jobbigt när alla kommer struttande i sina tajta outfits? det tyckte iaf jag på den tiden.

MEN skit i vad folk tycker! göm er inte utan be proud!


mucho intressant eftermiddag!

lyckades slingra mig ifrån bull vattenbyte idag också. jag är så skillad!
istället spenderade jag eftermiddagen med veterinären som var på besök.

fick se när han obducerade en flygpungekorre. det var verkligen en FLYG-PUNG-ekorre. dens pung hängde typ 4 centimeter utanför kroppen. inte helt normalt. stackaren! den hade dock inte dött av det. anledningen såg vi när veterinären klippte upp hela huvudet och det kom ut var. det kraset var inte det mysigaste. och det luktade inte hallon!

sen obducerade han vår fijileguanhona som dog förra veckan efter att ha lagt ägg. tråkigt! när han öppnade upp magen såg man att hon hade ett ägg i magen. sjukt coolt! fast vad hon dött av kom vi nog aldrig fram till. helt galet att se någon flytta massa små organ och klippa ut hjärtat och lägga i en liten burk med vätsa.
mucho intressant!

sen fick jag även se de två mest meningslösa avlivningarna på två rödkindade vattensköldpaddor. förjävligt att de säljs i affärerna. folk tröttnar och bara dumpar dem någonstans. folk köper sen ringer de till oss och ber oss ta dem. borde inte ens få säljas!
de här två hade hittats i en låda utan vatten. hamnat som hittegods hos polisen och nu till oss. sen beslutades det att de skulle avlivas. två fullt friska fina sköldpaddor.
inte okej!

tänk efter innan ni köper djur!

Ett inlägg av Micaela Forni

någon ni kan följa på bloglovin är Micaela Forni. en framgångsrik tjej som verkar ha ett extremt stort hjärta.
här har ni ett smakprov av henne. hennes senaste inlägg:

"Som att åka uppskjutet på gröna lund

Att komma över någon är som att åka UppskjutetGröna Lund.
Så otroligt nervös när jag står där i kön.
Rädd när det snart är min tur.
Herregud jag vågar inte göra det här, jag kommer att backa ur, 
jag är för svag för att klara detta.
Och så ett gäng vänner som står precis bakom mig och peppar,
"klart du klarar det här, du kommer att ångra dig om du inte gör det".
Så sätter jag mig i den där stolen och vill bara kräkas av nervositet.
Vad i helvete är det jag håller på med?
Jag vill ju göra det, men är bara så rädd för att dö om jag nu gör det.
Sen är det som om jag per automatik börjar spänna fast säkerhetsbältet.
Utan säkerhetsbälte dör jag.
Men jag förstår inte riktigt själv att jag är tillräckligt modig för att faktiskt sätta mig där och spänna fast mig.

Så räknar någon ner.
Tre, två, ett.
Och innan jag hinner blinka går en ilning genom min kropp.
När jag kommer högst upp och är halvvägs kommer kräkkänslorna igen,
helvete vad rädd man är ibland.
Hela världen under mina fötter och det är bara en fruktansvärd resa ner innan jag har fötterna på jorden igen.
Hur jag nu ska klara mig ända dit, jag ser knappt marken som jag vill stå på?
Sen hör jag plötsligt mina vänner skratta och hjälpa mig av med säkerhetsbältet, jag behöver det tydligen inte längre,
jag står stadigt på jorden nu. 
(även om jag är lite yr)
Så tar mina vänner min hand och skrattar till, säger lugnt,
"Det där var väl inte så farligt?"
Så går vi vidare mot nästa äventyr.

Och på vägen dit är jag så jävla stolt.
Jag klarade det.
Trots att jag höll på att dö när jag satt där högst upp med panik i kroppen och dödslängtan så är jag redan på väg till Frittfall,
för klarade jag det där så klarar jag ju vad som helst.
En jävla panik när man tar sig igenom det, men efteråt mest en kick och en stolthet över att man gjorde det."


listen to the pliiinky-ploonky-music

den där klockan jag köpte på jysk...jag älskar den!
sjukt snyggt med brun rem me thinks.
vet dock inte om jysk ska fortsätta sin klockförsäljning med tanke på att den gick sönder redan efter två dagar.
eller ja, inte sönder direkt men en del av remmen har flyttat någon annanstans.

hur glad blir man inte av dagens väder? någon som inte älskar att våren är på intåg?
jag gör!!!

roligaste saken hände idag kom jag på!
jonas satte inte på sitt bilbälte så vi fick höra på bilens plingande en stund. då säger han med en röst som hör hemma på ett avslappningsband eller när någon ska hypnotisera och få en människa att slappna av (läs det med en sådan långsam röst!):

"- listen to the pliiiinky-ploooonky-music."

dör av kul!


Samhällets sjuka sociala brädspel!

det händer ofta att jag inser att jag inte riktigt tänker i samma banor som andra. inte riktigt analyserar lika mycket som andra. typ som gurkan: kör, bara kör.
men fan, när man känner hur någon klappar dit en klisterlapp "stalker" i pannan på en bara man svänger in på parkeringen till ett köpcenter så känner jag bara för att riva ut hela vårt samhälles korkade regelbok.
allt jag tänkte när jag körde dit var: "var finns stadium på en plats där jag lätt kan parkera". aha, där.
kör, bara kör.
när jag kör därifrån tänkte jag istället enbart på vilket jävla mongo jag utsett mig för att vara. hur mycket snack som skulle kunna kokas ihop om folk bara vill.
väl där kände jag bara hur jag gjorde regelbrott. samhället formar oss till att tänka på var vi befinner oss och vilka människor vi kommer stöta på. man ska helst ta folks parti, undvika folk och vara lite dömmande för att stötta sina nära.
hur vrickat? jag som har fel? varför kände jag annars att jag verkligen inte skulle kört till det köpcentret bara för att där finns människor som vet vem jag är, som lär dömma mig och situationen på tre millisekunder. den skaran människor är mindre än en fis i universum men enligt regelboken borde jag hålla mils avstånd.
regelboken blinkade rött när jag vägrade gå runt hela köpcentret bara för att undvika den förbjudna platsen väl inne. för helvete, tänkte jag och gick förbi.
regelboken satte ju igång sirenerna när jag gick förbi andra gången. helt jävla fruktansvärt gjort. fick ju släpa en stor skylt storlek 3x3meter med stora svarta bokstäver "STALKER" som straff. enda anledningen att jag utsatte mig för det var ju att jag hade en fråga till kassörskan jag tidigare hade handlat hos. borde ju gått runt hela köpcentrat? nej!
enligt reglerna borde jag ju dessutom stirrat ner i golvet också men varför?
allt jag ville göra var att köpa träningskläder och en macka. men nej, samhällets sociala spelregler fungerar inte så.
jag ser. person ser. jag gör mig beredd att hälsa. person tittar på luften rakt fram. händer ofta. personer som följer samhällets fördömande sociala spelregler.
jag lever dock i hoppet om att det faktiskt inte är så som det känns. att det bara är i ens eget huvud det är fucked up. men det är ju illa nog att vårt formade samhälle fått en att känna så.

nej! jag säger, sluta tänk. bara kör. blicka framåt och lämna gammalt groll behind. tänk positivt och kör. bara kör!


Karma! från en syrsa till en groda

först fick jag till det så att jag kunde följa med på tisdagsrundan för att hämta möss och syrsor. sjuka danser och sång i bilen med jonas på morgonkvisten är väl aldrig fel?
kom tillbaka, fick en äcklig syrsa krypandes under kläderna. käkade lunch.
sen fick jag till det så att jag fick följa med jesper och köpa växter.

spenderade typ en sjuk timme på vellingeblommor.
jag står bredvid en kvinna och letar efter fina klätterväxter. jesper kommer och frågar om jag hittar ngn fin.
jag: den här ser ut som en bläckfisk.
jesper: aa, men jag vill ha en som ser ut som en giraff också.
jag: men den här har lång hals.
så tog vi de två och gick.
behöver jag skriva att den kvinnan bara stirrade på oss. dör av kul!

vid mobilia såg jag en läskig snubbe som fixade med sin snus. då kom min snälla sida fram och efter mycket tjat fick jag jesper att köra till en affär så att jag kunde köpa en snusburk till vår kära fattiga jonas. om jonas blev glad? jojomen!

solen gör mig snäll och glad!

bombombom!

carro <3 emma

mitt jobb är rena glamourama!

tänk er att ni har en sjal på er med fransar. ni står där och tömmer ut hundratals med syrsor, från en påse till en plastbox. ni känner hur det kittlar till på halsen/nacken. ignorerar det och tänker att det är sjalsfransarna som dansar tango. det kittlar igen och ni skriker ut.. "jag svär att jag har en syrsa på ryggen!!". ni slår med handen och ner på golvet trillar en stor fet svart syrsa.
jag dör av ÄCKLIGT!!

Sean-Claude van damme eller Jürgen..?

frågan är vad vår nya tröglori (långsam halvapa), som anländer till museet från belgien idag, ska heta.
efter att jespers förslag på "jörgen" och mitt förslag på "hasse" har förkastats står det nu (enligt mig, jesper och jonas) mellan
-  "(Jean-Claude) van damme" as in the muscles from brussels. (belgisk muskelknutte)
eller
-  Jürgen.

tänk en apa som heter Jürgen....dör av kul!


(Ronja)


"jaaa..själv har man biffat till sig lite"

sjukt nöjd jag var med livet när jag gick till jobb i morgonsolen med min nya svarta vår/höstjacka, halsduk och mina älskade solbrills och musik i öronen. nu ska jag göra favorit i repris och smita ut i eftermiddagssolen, liiiiten stund innan jag egentligen slutar. träning väntar med kära li för första gången efter en tripp in på entré.
min söndag var helt underbar! heldag med emma och marcus på ikea, film och kvällssolspromenad med voffsingar. marcus fick sin första bitchblick av mig igår också. pinsamt nog fångades denna ocharmiga händelse på film av emma den lurisen! caroline the surpuppa deluxe!

köpte en brun herrklocka för 99 kr på Jysk i vad som såg ut som stöldgodslådor. klart jysk är experter på klockor? älskar den sålänge den håller.

längtar förövrigt till helgen då glenn ska komma med en kär lite lövtunn dator till mig. helt sick. för snäll människa? caroline goes mac and coool! eller?

jag är rätt cool. mobbades av ett helt bord i restaurangen på jobb. de tyckte visst inte att min komiska sida är min starka sida. jag när jag kommer till bordet med en sjömansbiff:
- jaaa, själv har man biffat till sig lite..

jag skrattade mig igenom hela lunchen and lööved it!


tacksamheten som ständigt bubblar i mig

jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet. tacksamheten som ständigt bubblar i mig. tacksamheten att jag har människor i mitt liv som är helt underbara. en familj som alltid finns där. vänner som fanns kvar trots ett flera års glapp i vänskapen. vänner som finns kvar trots en hel världskarta imellan. vänner man kan skratta med. vänner man kan prata med på riktigt. vänner som stöttar i vått och torrt. vänner som gör en alldeles förjävla glad.  vänner som älskar en för den man är. vänner som tycker att 100% caroline är tillräckligt. vänner som verkligen förgyller mitt liv.
jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet. tacksamheten som ständigt bubblar i mig.
men det finns inte ord.
ni vet vem ni är och jag älskar er.

Konsten att utmana sig själv!

igår var en galen dag. efter jobb gick jag till min syster. vår enda plan var att bada i havet någon gång under kvällen. det var min första tanke när hon sa i smset att hon ville göra ngt som var gratis. bådas respons var: "LÄTT att vi ska bada!". 

jag, syster, agge och philip cyklade vid 00snåret ner till västra hamnen och FYFAAAAAAAAN vad kallt det var! inte alls som i november vill jag lova (då jag och syster fick samma idé). det var 73 ggr värre, gjorde så fruktansvärt ont i hela kroppen att det var sjukt. jag fick panik uppe på land när jag inte kunde känna mina tår och knappt kunde stå på fötterna. såg framför mig hur mina fötter faktiskt dog där och kunde inte annat än yra runt och skratta i panik. tur att de andra sa till mig vad jag skulle göra.
sjukt kul dock! älskar utmaningar och galenskaper!
sen blev det mjukglass och oboy på donkan. älskar kombinationen.

nästa är i november. någon som är manad så säg till.

Fel smeknamn?



varför har jag haft smeknamnet grisen? verkar ju vara den självklara apan?


"The best way to predict your future is to create it"

"The best way to predict your future is to create it." - Peter Drucker


st lars nästa?

om man har tråkigt på sitt jobb får man se till att ha roligt. det blir fortfarande inte roligare än man gör det.
jag har seriöst de bästa kollegorna jag kunde haft på det här jobbet. de är lika störda och vi tre tillsammans skulle bli inlagda på st lars dirr om någon utomstående hade studerat oss. det går inte ens att förklara hur vi beter oss. det är inte särskilt normalt eller enligt "hur man borde bete sig på sin arbetsplats" är ett som är säkert. vi är riktigt lea mot varandra, kommentarerna om varandras utseende haglar och busen samt försöken att irritera varandra är oändliga. bara de sista minuterna vi var kvar idag satt jag och jonas bakom varsett paraply och lekte tittutleken som små barn med jesper som snart fyller 40. även om jag finner mitt arbete extremt drygt så skrattar jag mig sönder och samman varenda dag. det är verkligen ingenting jag bara tar för givet! tacksam.

Torsdag!



älskar ellen som varje dag roar mig på twitter.
"and the other one probably says the same thing"


Pray

i likhet med eric saade har vi justin bieber. alla småtjejer skriker.
jag tänker faktiskt erkänna att jag tycker om den här låten.
inte alls för att det är justin bieber. någon annan får vääldigt gärna göra en ny version. vem som helst, med mysig röst och 20 år äldre? olle från idol kanske känner sig manad?
men texten. videon.
(om vi bortser för allt fjäsk och det faktum att han sitter i ett hjärta i taket. uääh.)






meningen med livet? stay tuned

jag har kommit på meningen med livet. en fråga man får många ggr i sitt liv. en fråga där många har självklara svar. hitta kärleken. vara frisk. bilda familj. bli rik. jag har aldrig haft det självklara svaret. men senaste veckorna har jag insett. nu har jag det. mitt svar på frågan.
stay tuned...


mitt liv handlar om mig.

mitt liv handlar om mig. mina beslut. mina mål. mina resultat.
ditt liv handlar om dig och det är du som får ta konsekvenserna av dina beslut och ditt agerande. ingen annan.
mitt liv behöver förändring. många förändringar har skett. många beslut har jag tagit. jag har valt att förändras och är jäkligt stolt över det. men det är kanske också det som gör att jag nu behöver förändring. än är jag inte nöjd. jag har fler beslut att fatta. beslut som jag vill ta baserat på mig själv och ingen annan.
jag vill inte fastna i något där jag inte trivs. vår kära vän lasse jobbade där jag jobbar nu i 35 år utan att ha något som helst intresse för fisk. han var arkitekt men fick inte jobbet han ville ha och la ner hela karriären för att spendera kommande 35 åren på ett akvarie. det var hans beslut. hans liv.
jag vill inte bli som honom. har redan jobbat med fisk i två år utan att egentligen ha något intresse. två år kan lätt bli 35. om man fastnar och låter sig sitta kvar. jag skrev därför mitt bäst-före-datum på akvariet. två nya har anställts och det finns inte längre något val än att flytta sig. skönt. för det var mitt val.
många föredrar trygghet. oftast de äldre som man ofta lyssnar på. men man ska bara lyssna med ett halvt öra. inte låta sig stoppas av att deras åsikter är baserade på det liv de levt.
imorgon ska jag göra något för att ta mig ett steg närmre ett nytt beslut. nya utmaningar. det förblir hemligt eftersom jag inte har fått någon inspirerande respons från de jag talat med. för mig vore det guld. ett mål jag har just nu. men det är baserat på mig själv och vad som skulle göra mig gott.
baserat på hur jag vill att mitt liv ska se ut. mitt liv handlar om mig.

make it a good one!

men varför vann Saade melodifestivalen? mäktar inte riktigt med alla små skrikande töser som blir helt förälskade i alla småpojkar. trodde man skulle kunna sjunga när man ställer upp i melodifestivalen? men i couldn't care less egentligen. swingfly hoppade dock in i min spotify. den låten får man energi av och hans skrik är ju helt underbara. idag är det en solig onsdag. make it a good one :)


Misslyckat raggningsförsök!

Tjena kexet, står du här och smular?
Vet du var närmaste sjukhus ligger? tror jag bröt foten när jag föll för dig.
Tror du pa kärlek vid första ögonkastet? Eller ska jag gå förbi en gång till?

detta må vara dåliga lines men de är ju roliga därefter. jag har dock aldrig irl fått de sagda till mig på allvar. hade ju skrattat ner människan. men följande fick jag uppleva och det var ju bara så faaail!

- jahaa, är ni syskon? du har ju fått de bra generna om jag får säga mitt.

tips: förolämpa inte systern i ditt raggningsförsök.

Sluta häng på Le Love, läs glada bloggar istället!

jag blir lite frustrerad. fick rådet att läsa en blogg "som skulle ha fina texter om kärlek". jag la till den i bloglovin, läste lite någongång och tänkte att det var fint skrivet. men sekunden jag nu insett vad hela den bloggen går ut på åker den ut med en spark! varför starta en blogg om olycklig kärlek? en blogg där alla människor som känner sig sårade och ensamma träffas och skickar in texter som får en att bara vilja sätta på kent och ta fram kniven? en blogg där alla tycker synd om sig själva och varandra och bara gräver sig längre och längre ner. varför inte istället starta en blogg där folk kan skicka in texter med en positiv syn på kärleken? nejnej. finns inte en enda text där som har någon som helst lycka nerskrivet. ingen glädje what so ever. här ska det snackas om hur man fastnat, inte kan gå vidare, inte vill gå vidare, hur han var den rätta, hur man aldrig kommer släppa taget osv osv osv. FEL! sluta sitta hemma och gråta, sluta häng på den bloggen som blivit någon slags träffpunkt där alla kan må dåligt tillsammans. ut och var glada istället och hitta ny kärlek. läs inte negativa, sorgliga bloggar. det vägrar iaf jag göra. alla som hänger på Le Love, stäng ner datorn och ut och gör ngt skoj istället!
istället för att sätta in en bild på en ensam flicka som vill hoppa från ett stup lägger jag in den här istället. såhär sockersyltig var jag i somras!

Hur man efter utgång har nytta av att ha sett big brother!

nemen hej! skulle ta semester från fejjan och bo på bloggens vackra stränder men blev ju precis tvärtom iaf.
helgen var helt galet bra!
på fredag blev det bio med emma och zazza. jennifer aniston och adam sandler är sjukt härliga på film.
på lördagen var det utgång så det smällde om det! sjukt najs förfest i lund hos zazza. därefter sinkade jag gruppen utanför etage. bitter man som inte ville släppa in mig som baaaara var 5 år för ung.
alla pös iväg mot hipp och jag och göteborgarna hamnade på efterkälken när vi började sparka på en kork på stortorget. jag missade dock korken och sparkade rakt in i en kullersten. platt fall och där låg jag plötsligt på marken skrattandes med robbin lika skrattandes bredvid. min lilla blåa bebis fick lite smårepor. ånghäst.
vad ska en ensam tjej bland killar göra när de bestämmer sig för att ställa sig och pissa mitt i stan? haha, awkward moment när man ska titta åt annat håll.
gick trögt att få in lilla mig på hipp men tack vare tjat från joanna fick jag med mina söndertrasade knä och strumpbyxor med stora maskor längs hela benen (om jag kände mig som en hora? svar jag.) komma in. därinne blev det massor med dans med backan som bosatte sig på dansgolvet. riktigt skoj!
när de stängde skickades zazza och josse till lund och vi andra svullon hamnade på bk. där satt vi och jiddrade om sovplatser hit och dit. utöver det var vi väldigt utstirrade, svenskar hänger visst inte på bk fem på morgonen?
06.00 lämnade vi av joanna på tåget och jag fick dra med mig de glada göteborgarna hem till min syster - räddaren i nöden.
efter mkt fnitter däckade killarna i soffan på tre sekunder och hell broke loose. som jag, syster och jonna skrattade. snarkningar deluxe!!! tur för dem att de slutade annars hade de hamnat på gatan!
det är här jag hade nytta av att ha kollat på big brother! där fick jag tipset att man kan blöta papper och pressa ihop pappret till en boll och trycka in i örat  - fungerar som öronpropp! tack bb, det funkade!
dagen efter vaknade vissa som fulla kastruller och andra som karuseller. väl vakna blev det soffliggande, jag har aldrig, hallonsyltinvasion, pendlande och kalas. deckade klockan 21 efter en helt underbart galen helg! fina människor!!!

"Hur mycket kostar det?"

de mest händelserika tre minuterna flög förbi min tillvaro igår. jag och zazza stod på mårtenstorget och försökte ha ett samtal men jag vet inte hur många ggr zazza fick börja om för att få fram det hon ville säga. hon kom dock aldrig längre än "min kusin som är 14 år...".

"min kusin som är 14 år..."
då stannar en bil framför oss, en kille tittar ut och frågar: "hur mycket kostar det?".
vi bara stirrade på honom i chock och de körde vidare. det sjukaste.

"min kusin som är 14 år..."
då kommer en man i slowmotion och tittar mot zazzas bakdel och min front, går runt oss jättesakta och bara stirrar. innan vi kom på att det var parkeringsskylten bakom oss han studerade så hade zazza kommit av sig rejält.

"min kusin som är 14 år..."
då ringer emma.

"min kusin som är 14 år..."
då avbryter jag med att peka på den fulla mannen som cyklat och trillat i korsningen och nu samtalade vingligt med våra tidigare köpare.

jag tror fortfarande inte jag vet vad zazza skulle komma fram till men spännande minuter var det iaf!


Open happiness!

idag har varit en riktigt busig dag!
jag tittade på big brother (som alltid?) och säger "jag ska vara med där". detta slutar med att J1 tar fram en plexiglaslåda och säger "jag har fixat ett glashus till dig där kan du sitta". fast varken J1 eller J2 trodde att jag skulle få plats i den. men tji fick dem, för det gick, haha!
sen tittade jag och J2 på herrskidor! J2 flippade ut totalt när norsken pussade till publiken och stannade på mållinjen. J2 på sin blekingska (ett ord?): han är ju bara sååå äcklig! kan inte någon kasta en sten i hans huvud?!".
sen var jag och J1 så uttråkade att J1 bestämde sig för att göra ett practical joke. jag kissade nästan på mig av skratt när han hällde en burk med grus ner i vår timmis skor och lutade dem så att framdelarna fylldes. jag önskar att jag fick se timmisens min när han stoppar ner fötterna och finner massa grus!
det blir inte roligare än man gör det!

skit i boken!

roligaste på jobb igår var ju lätt sekunderna innan jag gick hem. min chef som inte varit på jobb på hela dagen kom inspringandes. klagade på att han var toanödig och höll på att sprängas. springer fram till bokhyllan (han läser alltid på dass) för att välja bok, får beslutsångest och började trampa och gny på stället.

jag: men skit i boken, spring på dass istället!
jesper ynkligt: det kan jag inte!!!

tillslut tog han en bok och kuuutade iväg. SÅ roligt!

bright light moment

stack till triangeln efter jobb och rensade lagerhaus på allt som hade med diskning att göra. gav det till min syster som en liten hint ;). sen var jag duktig och gick in på apoteket och köpte omega-3 också.

jag skulle visa philip var gratisparkeringen var.
philip: detta är faktiskt en minibuss. 7 säten.
jag tittar bak: coolt, tänkte jag inte ens på. och där ligger fiskeutrustningen också!
philip tittar bak: va? det där är mina badmintonrack men ändå.

hahaha, jag är så jäkla clevvööööörr!


ett litet hopp för världen

det känns bra att man ibland får se en glimt av hur snacket faktiskt inte alltid går som en löpeld. en sjukt söt kvinna på jobb som kallar mig "gumman" brukar veta allt om allt och alla. idag när jag kom till jobb stoppade hon mig i entrén för en liten pratstund om mitt fina hår and stuff. så frågar hon: "hur går det med pojkvännen?". hon som alltid verkade ha stenkoll på facebook och kommenterade hur fina vi var ihop osv osv. då kände jag att det finns ett litet hopp för världen ändå. sjukt söt var hon iaf. samtalet avslutades med en galet fin komplimang. man kan ju inte ha en dålig dag på jobbet när ngn säger:
"du får inte lämna det här stället!" och "du borde jobba som ett företags ansikte utåt".
gah, finns så sjukt underbara människor här i världen!


RSS 2.0