underfeetlikeours

Jag har en tendens att alltid blogga när min urinblåsa är på bristningsgränsen och mitt öde går mot Tycho Brahes. Alltid är kanske även fel ord att använda eftersom det är mer sällan än alltid som jag bloggar. Ni förstår grejen.

Jag har kommit på anledningen till min otur i kärlek. Jag har trampat för många gånger på A-brunnar utan att någon bankat mig 5 gånger i ryggen. Jag brukar alltid försöka trampa på K- och V-brunnar. Kanske barnsligt, jag vet, men varför inte tänker jag. Det kan ju inte skada. Kanske kan det det! Tänk om K står för Känslokall och V för Varböld. Då ser det inte så ljust ut! All ångest jag har haft i 19 år de gånger jag tittat ner och sett ett stort A under mig kanske har varit befogat.

Jag har dödsångest inför svininfluensan. Bättre tider var det i afrika där nyheter som svininfluensan inte nådde mig. Inga andra nyheter för den delen heller. Så kommer man hem och det första man hör är ordet svininfluensan. Jag trodde det hade med svin att göra. Jag förstod ingenting. Jag önskar att jag inte förstod någonting. Jag vill inte dö i något som inte har med svin att göra. Men jag vill inte vara handikappad i armen i fakking veckor och ligga hemma i feber and shit. Jag vill vara frisk och jobba och försöka skaffa mig ett liv! Jag vill inte förstå det. Dödsångest på högre nivå than never before!

Facebook kan inte bevara folks hemligheter. You are busted fakking dipshit.

peace till folket som ännu inte har svin i sig