underfeetlikeours

jag älskade att bo i min systers lägenhet en vecka. jag älskade när jag hoppade in i duschen efter att ha tränat och inse att syster inte hade något schampoo eller balsam. bara till att hoppa i kläderna igen och gå svettig till affären. där luktade jag på ett balsam, tryckte en aning för hårt på flaskan och fick balsam över tröjan och byxorna. en aning pinsamt för det var inte den lilla mängden. sen satte jag tillbaka flaskan för jag vill inte betala för en flaska som inte är full. ajajaj.
jag älskade när jag hittade pulvermos i skafferiet och bestämde mig för att tillaga det. när jag vispade i pulvret tog det slut. jag tänkte gå till affären och handla mer men lagom tills den rinniga soppan svalnat bestämde jag mig för att hassebarn inte är kräsna. så jag åt det.
jag älskade promenaderna. jag älskade den sena promenaden lite mindre när jag inte kom dit jag trodde jag skulle komma. men det löste sig ju. det var inte jag som blev varken skjuten eller knivhuggen...
jag älskade närheten till träningen. närheten till cykeln. närheten till jobbet. närheten till friheten.
jag älskade att jag kunde sitta i min systers köksfönster och titta ner på alla som gick förbi.
jag älskade att min systers micro stod i skafferiet. att sladden inte räckte till något uttag. att jag fick kämpa i fem minuter för att bara få ut micron ur skafferiet. hur jag löste sladdproblemet med att sätta micron i systers vardagsrum/sovrum.
jag älskade min rädsla för gasspisen. hur jag inbillade mig att gasen fortfarande sipprade ut. hur jag kom hem och inbillade mig att det var dimmigt i lägenheten. hur jag stod med fingret på tändaren och tänkte "okej. antingen är gasen inte på eller så sprängs jag i bitar nu". klick. inget booom.
jag vill inget hellre än att bo i malmö.