underfeetlikeours

man måste våga för att vinna!
har en väldigt klok emma som har väldigt sunda tankar och idéer. bland annat har vi som jag nämnt tidigare diskuterat det här med att saker händer av en anledning. det har verkligen hjälpt. det blir plötsligt lättare att se det positiva man fått ut av situationen och se vad man lärt sig även om det inte alltid slutar som man trott. då är det lättare att gå vidare utan att gräva ner sig. shit happens.
idag pratade vi om hur människor är alldeles för självkritiska. att vissa människor som är så jävla snygga verkligen inte kan förstå det till exempel.
och att folk uppfattar det man utstrålar. tar du plats, bjuder till och utstrålar glädje och säkerhet får du säkerligen mer uppmärksamhet än om du bara tänker på hur du inte är lika bra som alla andra och gömmer dig tyst i ett hörn. min musiklärare skrev på högstadiet i min utvärdering: "försvinner i mängden". kändes sådär bra.
men det stämmer. då var jag så osäker på mig själv eftersom jag inte var som många andra. 
men jag har insett att jag faktiskt är en bra människa, och hur allt blir mycket roligare om man bjuder till och är glad. tänker du gott om dig själv smittar det av sig på andra. dessutom mår man så jävla mycket mer prima om man känner inom sig hur jääävla grym man är! jag tyckte det var läskigt med folk som är riktigt självgoda. men jag har förstått grejen och just nu känner jag varje dag hur jävla grym jag är. man blir glad av sig själv! folk tycker säkert jag är läskig nu.

när vi pratade om det tänkte jag på när jag imorse när jag hängde på fejjan och jonas spelade data. jag sa när det var helt tyst:
- jonas, jag är så jävla najs!
- va? 
- ja, jag är sjukt najs!
- haha, bara så..? eller va?
- ja, ville bara berätta det. jag är riktigt najs!