Man ska inte "äga" något man inte har råd att förlora.
i en grupp människor på en fest för någon månad sen startades sjukt skumma samtal. jag hoppade ganska snabbt vidare till några andra för lite mer muntra och lite mindre privata samtalsämnen. bland annat diskuterades mens och hur man lättast kommer över en människa. mens tänker jag inte ens gå in på men det där med hur man lättast kommer över en människa är väl ganska intressant egentligen. vår kära vän björn fick frågan och blev bombaderad med förvånade miner och frågor efter sitt svar som han inte riktigt kunde förklara i sitt något toxikerade tillstånd. jag berättade för honom någon dag senare vad mitt svar hade varit och frågade om jag hade förstått honom rätt. det hade jag så nu kan jag ju berätta det för er som inte förstod vad han egentligen menade.
the first cut is the deepest får man ofta som tröstreplik. men jag tror aldrig man vänjer sig vid att bli dumpad?
jag vill aldrig vara med om det jag var med om igen. jag vill aldrig känna att jag bara kan lägga mig ner och dö. att mitt liv inte längre har någon mening. jag vill aldrig igen sluta andas. jag vill aldrig igen känna paniken inombords över att inte andas men samtidigt inte kunna.
jag tror aldrig man vänjer sig vid att bli dumpad? så hur ska man undvika att the second cut blir lika djupt?
JO, man måste hitta det positiva. "ur all skit kommer något bra". man måste lära sig något av första gången som man kan ta med sig in i nästa förhållande och eventuellt nästa slut. man kan alltid lära sig något i svåra situationer.
men vad man kan lära sig, vad man ser för positivt och vad man väljer att ta med sig är individuellt. det kan jag inte skriva. det beror på dig, hur du tänker och agerar. vem du vill vara.
men något vi alla kan tänka på är:
att man inte ska hänga upp hela sitt liv på en person. då går hela livet inte heller under om man förlorar den.
man ska fortfarande vara just två personer i ett förhållande. då har man kvar sig själv om det skulle ta slut.
som kloka björn skrev till mig: även om man kanske är ett par så finns alltid jag:et kvar! Man får inte glömma bort sig själv och att ifall något skulle besvika en så finns det en hel värld där ute! Man ska inte "äga" något man inte har råd att förlora.
the first cut is the deepest får man ofta som tröstreplik. men jag tror aldrig man vänjer sig vid att bli dumpad?
jag vill aldrig vara med om det jag var med om igen. jag vill aldrig känna att jag bara kan lägga mig ner och dö. att mitt liv inte längre har någon mening. jag vill aldrig igen sluta andas. jag vill aldrig igen känna paniken inombords över att inte andas men samtidigt inte kunna.
jag tror aldrig man vänjer sig vid att bli dumpad? så hur ska man undvika att the second cut blir lika djupt?
JO, man måste hitta det positiva. "ur all skit kommer något bra". man måste lära sig något av första gången som man kan ta med sig in i nästa förhållande och eventuellt nästa slut. man kan alltid lära sig något i svåra situationer.
men vad man kan lära sig, vad man ser för positivt och vad man väljer att ta med sig är individuellt. det kan jag inte skriva. det beror på dig, hur du tänker och agerar. vem du vill vara.
men något vi alla kan tänka på är:
att man inte ska hänga upp hela sitt liv på en person. då går hela livet inte heller under om man förlorar den.
man ska fortfarande vara just två personer i ett förhållande. då har man kvar sig själv om det skulle ta slut.
som kloka björn skrev till mig: även om man kanske är ett par så finns alltid jag:et kvar! Man får inte glömma bort sig själv och att ifall något skulle besvika en så finns det en hel värld där ute! Man ska inte "äga" något man inte har råd att förlora.
Kommentarer
Postat av: CT skalle
bra tankar, mini. man har sig själv närmst och man ska aldrig nånsin gå med på att förlora sig själv. (jag är huvudpersonen i mitt liv, ni andra har bi-roller)
Postat av: Emma
Björn och Carro i mitt hjärta!
Trackback
