underfeetlikeours

denna typ av stress förstår man inte om man inte är inne i den. känns som en tyngd över bröstet. har så många faktorer som stressar mig just nu. för 1.5 år sedan hade jag brutit ihop men idag märker jag verkligen hur jag har förändrats. man märker väl sånt som mest när man prövas. på något sätt lyckas jag hålla humöret uppe och ta tag i sakerna för att få en förändring istället för att deppa ihop och bara tycka att situationen suger. det ni. förövrigt...3 timmar gruppintervju på grand hotel idag för xtended. intressant att vara enda tjejen! blev en del surprises där man två och två skulle på tio minuter utveckla en datorväska bättre än alla andra och sen stå framför alla och berätta om den. gillar när man är vettskrämd men inte har någon återvändo! tur att man hamnade med en social jäkel iaf! riktigt skoj! var dessutom ett sånt där fint barnbarn igår också som ringde min farmor och farfar för att jag saknar dem och träffar dem alldeles för sällan. så imorgon ska de komma och käka lunch med mig i malmö och se hur fina skolådan ser ut. de var ju trots allt de som var med och tapetserade den. två underbara människor! <3 då har vi avklarat all denna väldigt intressanta fakta, inte sant? haijdå!