rip

jag glömmer bort att människor inte är odödliga. att ingen lever för alltid. jag tar det för givet och blir lika förvånad varje gång verkligheten bevisar annat. mannen som alltid bjöd på glass när jag och min syster cyklade till deras stuga som små har nu påmint mig än en gång. rip bästefar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0