underfeetlikeours

det är ju inte som den vassa global-kniv som snittade mitt finger. snabbt och smärtfritt. nej. det är mer som en fällkniv på extacy som köttar helt jävla okontrollerat. det värsta är ju att man hatar sig själv för att man inte bara offrar sin hand och svingar ut den genom fönstret. nej. här köttas det på tills man ligger i fosterställning på golvet och bara väntar på att någon ska hitta en. denna någon. när är det min tur att vara sådär hopplöst lycklig. så lycklig som gör de lyckliga människorna rädda att de är för lyckliga och något ont väntar dem. mm. den känslan skulle jag vilja få uppleva. helst innan det formas en grop i mitt golv. tack.